Wall et pièce.

När jag fyllde år förra veckan fick jag en bok om Banksy av en av mina vänner. Den är fylld av bilder på grafitti som Banksy skapat. Jag tycker mycket om graffiti, även fast jag inte alls delar stil eller engagerar mig i kulturen. Det är kanske lite det jag tycker om - kontrasten. Människor har förväntningar. Tal och klädsel bidrar till ett slags första intryck. Att veta vad man känner under all siden och kaschmir är rättså viktigt. Att kunna tappa fokus på Paris gator för att man ser lite, lite konst på de grå boulevarderna.

Den sista bilden tog jag i april utanför le Grand Palais. Det är ett museum med gammal konst, och just därför är det så fantastiskt att en tagaffisch utanför. Det händer inte i Stockholm. Konservatism inom konst är så väldigt tråkigt eftersom det missgynnar konsten.

De tre första bilderna togs i samband med min dragelse till sopor. Det är lite samma sak. Soppor nonchaleras i stadsmiljö när de egentligen säger ganska mycket om staden de kommer ifrån. Grafitti skulle aldrig hänga innuti le Grand Palais, utan får hänga utanför - på gatan. Det intressanta är det som staden försöker dölja men som ändå tränger sig fram. Det kallt materiella säger något om oss människor.